Nytt

Det är nytt år och nytt liv och jag lägger ner den här bloggen. En ny kommer men inte här och inte såhär. Puss så länge.

Solgrenar

En dag och knappt fem timmar kvar till dess att tåget lättar från perrongen och tuffar västerut. Det är väldigt lite tid. Och solen lyser mellan träden ovanför pulkabacken utanför mitt fönster. Har femton bikini och tunna klänningar i väskan som snart är helt packad. Huvudet snurrar till ibland men det blir nog bra det här.

...två horn står opp

Bulleri bulleri bock

Min kropp lyssnar inte längre. Den gör som den vill och den vill inte mer. Den tvingar mig att sitta när jag vill gå, att ligga ner när jag vill stå. Den kapar tankar som bara hunnit halvvägs i mitt huvud, den rör runt i röran bakom pannbenet så att benen viker sig och blodet drar sig undan från mina kinder i ren underkastelse. Min kropp säger stopp utan att jag bett den göra det och det är kaos i mitt huvud. Varje tanke om att orka slås ner med vissheten om att jag dagen efter imorgon åker västerut, till det saltfläckade huset på klippan som fyllts med julvärme och familjefamnar. Vissheten om att jag fem dagar efter det åker tillbaka österut men långt långt förbi staden som snurrar under mina fötter. Vissheten om en varm stol och dagar helt utan beslut. Om tid för kroppen att lugna sig, komma i fas med resten av mig, sluta röra runt sluta överraska mig med att vrida världen ett halvt varv.

Räknar ner på ena handens fingrar och vrider världen tillbaka.

Nio

Elva

Sweet thirteen

13 dagar är mindre än två veckor och över huvud taget väldigt lite tid. Det är allt som är kvar. Inte mycket alltså. Min kropp protesterar högljutt så tur är väl det. 13 alltså. Oturstal my ass.